Nu är allt kontrollerat och vi ska bara äta vår sista lunch här. Bebisen äter ganska bra och är fortfarande rätt nöjd så länge han får mat. Här är mamma med barn:
Tack BB Stockholm för den bästa tänkbara förlossningen, bättre än vi vågat hoppas på.
Till er som läser och har läst baby Tanners blogg, glöm inte att skicka en hälsning genom att använda kommentarsfunktionen! Han kommer ju få läsa den här bloggen så småningom och då är det ju roligt att ha med läsarnas hälsningar!
OBS! Kommentarer direkt på facebook syns inte i bloggen och sparas inte där heller, så klicka in på bloggen för att kommentera. (http://baby.tanner.se)
Så sätt igång och kommentera nu!
Lite försenat, men nu är jag invägd: 3955g och 52cm. Stabilt.
Vår son är det lugnaste barnet på det här sjukhuset. Han ligger vaken i timmar, både själv och tillsammans med oss, tittar bara, inget skrik. Första natten sov han hela natten, jag fattade ingenting, vaknade på morgonen och trodde att jag hade drömt eftersom jag var utvilad, men han fanns på riktigt och hade sovit så fint så.
På hela dagen har han har varit hur snälla som helst, ätit lite grann, men mest sovit och sovit. Ibland ligger han nån timme och tittar bara.
Så här ser han ut när han är vaken:
Nu har jag börjat lära känna honom lite bättre. Han är en fundersam lite avvaktande typ. Gillar att tänka först och tala sedan. Observerar, inte agerar. Sedan han föddes har han skrikit en gång. Det var för att säga hej. I två sekunder. Sedan dess har han bara legat och funderat på tillvaron.
Det är nog kanske mer än en slump att han delar födelsedag med den store Konfucius (förutom Estoniakatastrofens årsdag och Bam Margeras födelsedag), på bilden ser man tydligt den filosofiska läggningen. Såhär ligger han alltså medan jag skriver i hans blogg.
Mamma är på operation eftersom moderkakan inte ville lossna. Antagligen eftersom jag hotat med att tillaga den och servera när hon minst anar det. Så nu slipper hon ju det. Snart ska jag och sonen dra ned till uppvaket.
Välkommen till världen vår son 28/9-2012 10:51
Efter epiduralen börjat verka kunde jag vila i 20 minuter, och även så Annie. Värkarna har försvunnit och värkstimulerande dropp är satt. Funderar på om man vaknar till ordentligt på lustgas?
Sex timmars ordentliga värkar, och Johanna i princip beordrade epidural. Nu väntar vi bara på det. Ett skott i ryggen som man säger.
6-7 cm och början till krystvärkar, nu börjar det likna nåt! Nu hoppas vi på et kort slutspel innan leverans.
5cm verkar vara ett tröskelvärde som inte rikigt vill passera. Men nu kom Johanna med en virknål och gjorde en liten fontän. Det kommer det inga bilder på….
Värkarna börjar kännas riktigt rejält nu.