Det har ju minst sagt varit klent med uppdateringar i bloggen. Julen kom och saktade ned tempot, och sedan kom verkligheten tillbaka och tog all tid i anspråk. Nu ska det bli ändring på det och nya bilder och inlägg är redo att postas. Julen firades med familj och släktingar och Alexander fick vänja sig vid tomtekostym.
Många ville klämma och känna på Alexander också, men det var som vanligt inga problem. Han var så glad och verkade tycka det var roligt. Tyvärr somnade han lagom till julklappsutdelningen, men han fick i alla fall titta på Kalle Anka innan dess. För säkerhets skull visade pappa honom också den ocensurerade originalversionen senare.
Mycket presenter blev det i alla fall. Tack för alla presenter säger Alexander! I nästa inlägg ska vi berätta lite grann om nyår och så småningom även om dopet!
Igår var Marcus och Charlotte på besök igen för att äta lite Buffalo Wings och umgås. Marcus och pappa Johan höll på att dö eftersom de åt death wings. Det är som vanliga Buffalo Wings fast med Blair´s Death wing sauce. Som tur är fanns det gräddfil att dricka.
Jag fick jättefina namnsdagsblommor också, men vi glömde ta en bild av dem. Tack Marcus och Charlotte!
I morse så väckte mamma mig jättetidigt och spökade ut mig i en konstig röd dräkt. Den var lite mysig men ganska varm. Sedan satte hon en lampa på huvudet. Jag tycker mycket om lampor så då blev jag glad.
Pappa blev ganska förvånad och sedan fick han kaffe på sängen och blev glad. Sen fick jag ligga och sova hos pappa igen tills han åkte till jobbet.
Nu var det bra länge sedan det kom några uppdateringar på bloggen. Många besökare har kommit och gått. Lite tid har blivit över för bloggande och annat. Alexander börjar bli stor nu, inte bara på längden och vikten, det börjar gå att umgås med honom. Han ler och skrattar ganska ofta.
En av de roligaste lekarna leker man på natten. Alexander kan vakna på natten och ligga tyst och fundera på saker. När det blir för tråkigt rullar man bort till pappa som sover. Sedan knackar man på pappa tills han vaknar och vänder sig om. Då ler man och skrattar jättemycket. Det är väldigt roligt med leksaksgetingen också. Den kan få sig ett leende ibland. Men mamma då? Jo även hon får leenden när hon leker med Alexander i soffan.
Ett långväga besök med kort varsel var Robert, Solveig och Victor som kom på kvällsfika. De hade med sig ett jättefint guldarmband till Alexander. Det blir starten på hans ”skattkista”. Tack snälla! Vi hade också besök av Petra och av Dan, tack för presenterna från er också!
Tänk på att vi ibland lägger in fler bilder i galleriet till vänster i menyn i bloggen även mellan postningarna, där finns också bilder som inte kommer med i postningar.
Slutligen vill vi passa på att tacka igen för alla besök, gratulationer och presenter. Det blir roligt för Alexander att läsa om när han lärt sig läsa om några månader.
Man kan bli lite trött på föräldrar som skriver om allt som händer sitt lilla barn typ ”idag hade han strumpor på sig för första gången” eller ”idag kräktes han BÅDE i köket och på mamma”. Därför tänkte jag samla de flesta sådana uppdateringar i det här inlägget så kan man hoppa över det om man inte tycker det är så intressant.
I Allhelgonehelgen var Alexander med och hälsade på gravarna på norra kyrkogården. Där ligger ju bland annat gammelfarfar Tore, så i brist på bättre blev det ett kort på hans gravsten tillsammans med Alexander i babyskydd.
För någon vecka sen blev vi lite förvånade för då vände Alexander på sig för första gången. Vi såg det inte, men han låg plötsligt på mage på sängen, så på något sätt hade han lyckats vifta runt sig. Då dröjer det inte länge innan vi måste punktbevaka så att han inte rullar iväg nånstans.
Mamma Annie kollade också om han kan gå på stora toaletten. Det låter helt galet, och det är det också. Men döm om vår förvåning när han direkt när han blev placerad på toaletten gjorde levererade både nummer ett och två. Kanske inte blir en trend, men det var ju i alla fall ett blöjbyte mindre.
Förutom de återkommande stunderna där Alexander har ont i magen har han börjat le mer och mer. Han ler främst när han ser mamma (mat alltså), men ibland är han glad att se pappa också. Det är svårt att inte smälta helt och hållet när en bebis gör så här:
Vi har hunnit vara på landet för sista gången (så Alexander kan repa sig från eventuella köldskador nu), där såg det ut så här:
Slutligen har vi klarat av den första fars dag. Jag fick ingen present av Alexander, men det kommer kanske nästa gång. Vi var hos farmor och farfar (Alexanders alltså) och då fick vi afrikansk middag och även ett fint kort på Alexander med farmor och gammelfarmor.
Slutligen vill jag tacka för alla presenter vi fått, även om de inte hunnit komma upp på bloggen så är vi jätteglada för dem. Ni som har gett oss kläder i lite större storlekar kommer nog få se dem här så småningom. Tack!
Lilla Alexander har ju inte gjort så mycket väsen av sig hittills. Nästan inte varit ledsen heller, mest tittat, ätit och sovit. Ibland har han pratat lite i sömnen men inte mer än så. Har han varit hungrig har han sagt ”Ahaa, Ahaa, Ahaa” med uppfordrande tonfall. Ska han kräkas har han sagt ”Hiiiiiiiii” strax innan.
Nu har han börjat sjunga det vi kallar för ”mjölksången” och ”arga mjölksången”. Mjölksången sjunger han när han äter och den låter ”Hmmmmm, hmmmmm, hmmmmm” med vänlig röst. Arga mjölksången sjunger han när han suger på handen eller ett finger och det inte kommer någon mat. Den låter ”Grrrrrrmm, grrrrrrmm, grrrrrmm” väldigt argt och besviket.
Han har överlag börjat morra argt när han inte gillar något. Mamma och pappa börjar undra om han är något litet slags djur. 🙂
Denna helg var vi med Alexander på landet för första gången. Kanske inte den bästa idén om man frågar andra eftersom det generellt sett är runt fem grader i husen när man kommer dit så här års. Inte helt ideal miljö för ett barn. För att bättra på det stängde vi in oss i mormors kök och började elda vilt i spisen utan ventilation. Sakta men säkert byttes köldskador ut mot kolmonoxidförgiftning. Perfekt.
Alexander verkade inte ha något emot detta, utan låg så nöjt i sina filtar och tittade på när alla andra frös. Sedan somnade han som vanligt. En ny favoritställning att sova i har hittats. På pappas mage som är ergonomiskt utformad för att sova bekvämt.
Mer besök har vi haft också, inte alltid i kronologisk ordning de kommer upp, snarare beroende på i vilken ordning vi hinner tanka ur bilderna från besöken. Faster Johanna och Andreas kom på besök och hjälpte till att äta upp osten vi hade. Johanna hade gjort en getinggiraff till Alexander. Han har försökt äta den. Han ser inte glad ut att bli fotograferad med den. Lite gladare när han får sitta hos faster.
Gunilla på jobbet hade lite överraskande en påse med fina presenter till Alexander också, bland annat en gosefilt och lite kläder. Den måste vi ju visa en bild på också, han verkar gilla den. Tack snälla Gunilla!
Vi fick också en bild på farmors fina filt som hon gjort själv. Den är så mjuk att det nästan är löjligt, och kommer nog bli en favorit eftersom den inte kliar.
Senaste veckan har varit en kavalkad av besök. Skulle tro att vi har fikat i en sån utsträckning att det påverkat sydamerikas BNP dramatiskt i positiv riktning. Morfar var såklart ett självklart besök och han såg såhär glad ut:
Sedan kom också Charlotte och Marcus på besök. Då bjöds det på pizza och smaskens. Det var trevligt som vanligt och jag tror till och med att vi slapp fika om jag inte missminner mig!
Marcus fyllde ju också 30 (grattis igen!) och då passade vi på att ta med Alexander på sin första fest. Ja, det blev ju inte så mycket festande eftersom vi kom en halvtimme innan festen började och gick när den just skulle börja. Men det får räknas ändå!
Vi fick också besök från farbror Kjell, Annies gudfar. Han hade med sig ett avgjutningskit för hand och/eller fot tillsamans med en fotoram. Det kommer bli riktigt kul att fixa!
Jonas och Gabriela med stora delar av familjen genomförde en lyckad landstigning på Norrbackagatan. Det är tur att barnen är bäst uppfostrade i hela världen när det kommer fyra på en gång. Alltid lika trevligt!
Mali kom också med presenter från USA, riktiga Ferrari-grejer. Ännu mer fika och trevligt sällskap. Nu börjar besökskvoten bli fylld för denna gång, så vi åker till landet istället. Slutligen blir det en pappabild som har efterfrågats tidigare i detta bildstinna inlägg.
Pappa har till och med gjort ett litet födelsekort till mig, men det blev snabbt refuserat av mamma. Ett korrigerat är beställt.
Jag har fått mer blommor som jag vill tacka för. Först fick jag blommor av min gammelmoster Ulla (och Owe såklart) och så kom det blommor från pappas jobb också. Tack så mycket för hälsningarna, vi är jätteglada för dem men börjar få slut på vaser. Gammelmormor räddade oss med en vas hon hade i skåpet. Tack så mycket för det!
Jag har lekt med en geting också, och det tyckte jag var helt fascinerande. Jag kan ligga i en timme och tokstirra. Nu har jag fått en getinggiraff av min faster också, men den har vi inget kort på än.
Jag är fortfarande väldigt snäll och sover på nätterna och skriker inte, men vänta bara tills jag får tänder….. Just nu ligger jag och hickar i soffan medan pappa bloggar åt mig.
Lite nya bilder kommer snart, det har kommit en del förfrågningar om bilder där mamma och pappa är med också
Idag ringde det på dörren och där stod en tant med blommor. Det tog en stund innan jag fattade varför, men när jag läste så förstod jag ju precis! Tack kära kusin Elisabeth med familj för er omtanke och hälsning till baby Tanner. Blommorna var väldigt fina men babyn bryr sig inte så mycket om dem. Därför tar vi kort på dem och sparar dem här så att han kan få se dem när han är större.
När vi hade placerat babyn i babysittern idag upptäckte jag att han i smyg gjorde en “Excellent”-gest som Mr Burns. Verkar lovande det här. 🙂
