Mamma och pappa tyckte jag skulle komma till kyrkan och bli badad i dopfunten. Samtidigt skulle det vara en gubbe som pratade och pratade, och det var verkligen inget vidare. Jag var hungrig redan från början, och inte blev det bättre av att mamma och Charlotte skulle klä på mig klänning hela tiden. Pappa hjälpte inte till alls utan lät dem hållas.
Vi gick in i den stora stora kyrkan och pappa hade ett kors. Jag blev buren av gudmor. Det tyckte jag var konstigt. Gudfar var med också och så stod jag där framme och mamma och pappa var där men ville inte hålla i mig.
Vad annars kan man då göra än att skrika tills nån fattar? Tyvärr fattade ingen, så jag gav upp efter halva tiden. Kanske var det ändå något speciellt som gjorde att jag var tvungen att bli runtsläpad här? Det var ju ganska mycket folk, och så sjöng de också. Det tyckte jag om. Prästen lyfte upp mig mot himlen och då såg jag ett ljus!
Senare gick vi till det andra huset, men då var jag så trött. Tydligen så kom alla människor dit och fikade och gav mig en massa fina presenter, men jag ville bara sova. Jag fick jättefina presenter och mamma och pappa hade gjort tårtor med mitt namn på. Tack till alla som var med och firade dopet!